Året var 1997 och journalistutbildningen led mot sitt slut. Tillsammans med resten av studenterna plöjde jag intensivt journalisttidningar i jakt på jobb, när jag hittade en annons för Aktuell Rapport. Porrtidningen alltså.
Det som skiljde Aktuell Rapport från många andra porrtidningar var att det mellan uppslagen med uppfläkta kön och gängpåsatta blondiner faktiskt fanns reportage som inte handlade om sex. Det var de reportagen de sökte journalister till.
Till mitt ansökningsbrev bifogade jag:
∙ en bild på mig själv utklädd till tjej på studentbalen
∙ den skriftliga varningen jag fick på journalistlinjen för att jag fejkat ett reportage om att rektorn och jag hade ett hemligt BDSM-förhållande, och
∙ en lista på 20 pubertala reportageuppslag.
Jag blev omedelbart kallad till intervju. Redaktören la den skriftliga varningen på bordet och frågade om den var äkta.
- Visst är den det, försäkrade jag.
Huruvida den var det eller inte kvittade förmodligen. Jobbet var mitt. Men först ville han ha ett par provreportage, med garanti att jag skulle få 5.000 kronor styck för dem, oavsett om de publicerades eller inte. Efter att ha granskat mina uppslag fastnade redaktören för en idé jag hade, att jag skulle lifta från Ystad till Stockholm med picknickkorg.
På så vis kom det sig att jag en dag i juni 1997 stod på vägen mellan Ystad och Tomelilla med tummen i vädret, picknickkorg i handen, picknickfilt över armen, i min allra somrigaste outfit. Picknickliftare utstrålar förmodligen något väldigt skumt, för det gick otroligt trögt att få lift. En hel dag bara för att ta mig över gränsen till Småland. På en liten skitväg utanför Tingsryd gav jag upp för dagen, korkade upp mitt somriga rosévin och somnade i dikesrenen.
Nästa dag fick jag lift med en glaskonstnär som glatt berättade om hur han liftat, plankat in på konserter och snattat. Det var ingen lång åktur. Ut till kusten bara. Där jag drack min andra flaska rosévin och somnade på en perrong. Därifrån tog det ytterligare två dagars irrvägar upp till Nynäshamn, där vinet tog slut och jag tröttnade på hela resan. Söderut gick det betydligt mycket snabbare – en dag från Nynäshamn till Ystad, där jag landade lagom till en ordentlig regnskur.
Väl hemma köpte jag mer vin och festade bort hela sommaren. Det oskrivna reportaget blev till ett dåligt samvete, som blev till en bortförklaring.
- Min integritet och moral tillåter mig inte att arbeta åt en porrtidning, hävdade jag efter ett tag.
Fast sanningen var att jag inte kunde få tummen ur eftersom jag var full.
Åtta år efter den där picknickturen nyktrade jag till för gott. Sedan alldeles härom veckan dök berättelsen upp igen, då jag berättade den för några nyfunna vänner. Så nu, 15 år senare, satte jag mig ner för att skriva berättelsen om hur jag festade bort ett toppenjobb. Om hur jag gjorde hela jobbet, förutom att skriva det. Och när jag tänker efter så gav den där redaktören mig faktiskt aldrig någon deadline.
Jag ringde nyss Aktuell Rapport för att kolla om de ville köpa mitt reportage.
- Tyvärr, sa redaktören. Vi är en renodlad porrtidning nu. Har det inte med porr att göra är vi inte längre intresserade.
Dråpliga, märkliga och lustiga berättelser ur livet. Jag erbjuder berättarstunder där jag utifrån min blogg kåserar kring stora och små frågor. I dagsläget ligger fyra paket färdiga, men nya snickras samman på beställning.
Bland spöken, andar och änglar
egentligen får berätta om sig själv. Avslutas med en vägledd meditation där deltagarna får möjligheten att göra upp med egna pinsamma minnen.
